Tips
Tänkte i alla fall tips om att Fujidirekt.se har ett erbjudande på 100 gratisbilder.
Det är därifrån som jag köper alla mina bilder, är jättenöjd med deras snabba leverans och kvalite.
Andra sidor som jag kan tips om är;
hastfoto.ifokus.se - här får du all hjälp du kan få med fotografering av hästar, finns även för allmänt foto och djurfoto.
Cyberphoto - En bra stor sida med de mesta kamerarelaterat och även andra roliga saker som Ipad osv.
Pricerunner.se - En bra sida som man kan ta reda på hur mycket en vara kostar utan att behöva gå in på en hemsida och få översiktpriset från olika affärer.
Equipe
Nu sitter jag här i alla fall som alltid, framför datorn och kollar på videos.
Fast jag har varit lite duktig och gått med hunden över en timme, slå de ni!
HAHA det vart lite konstigt, men det var skönt i alla fall.
Imorgon bär det av till Folkärna för att fota lite, hoppas jag kan komma in på banan, roligare vinklar och så om nu inte någon annan fotograf är där redan.
Annars får jag väl springa runt hela banan och leta efter rätt vinklar på "fel" sida av staketet.
Fast nu ska jag se klart mina videos som precis har laddat klart, sen blir det sängen, ska vara hos Natte kl.8.30!
Det är hon som kör också, fick körkortet alldeles nyss, så detta blir spännande:D
Sony Eriksson Experia x10 mini pro [recension]
Display: Alldeles perfekt, fin upplösning även om den kunde ha varit lite bättre i starkt dagsljus, man är tvungen att ha högst ljusstyrkan på för att man ska kunna se riktigt bra annars inget annat.
Androidprogramet: Första gången jag har en sån här mobil men gillar såklart detta program även om det är lite synd att bara programet använder upp hela 26% av batteriet + allt annat i mobilen så räcker inte batteriet så långt som jag vill, lösningen blir väl att sluta använda den så ofta och lyssna på musik osv.
Internet/GPS/Wi-Fi: Helt okej, även om det kan gå lite långsamt ibland även om sidan inte är så stor och tung.
Är annars helt förälskad i detta, riktigt roligt med Wi-Fi i mobilen.
Tangentbordet: Litet såklart med små, fyrkantiga knappar, det enda jag saknar är ctrl-knappen annars är det komplett!
Musikspelaren: Helt okej, önskade att man kunde sätta en låt på repeat utan att den fortsätter shuffla runt på alla låtar. Eller så är det jag som inte hittar den knappen...Fast hörlurarna till mobilen är kassa! Ingen bas för fem öre så det låter inte jämnt så bra...det är det jag irriterar mig mest på!
Kameran: Ja vad ska man säga, att ha en mobil med 5mpx är väl inte så tokigt, riktigt fina bilder och det är ju trots allt "bara" en mobil.
Timescape: Ett väldigt praktiskt program där det kommer upp rutor med oftaste de senaste uppdateringarna på Facebook och Twitter.
Spel: Tråkiga rent ut sagt, det kostar och när man köper den har man bara en kort provtid på spelen, sen får man betala för de.
Sammanfattning: Helt underbar mobil och precis som alla andra mobiler så har den ju sina små nackdelar men den är precis som det står i tester mest inriktad till de som gillar att vara ute på Facebook och Twitter och skriver mycket sms osv.
Med Facebook och Twitter inlagda i Timescape programet som finns i mobilen är det gratis att kolla, men inte att gå in på själva sidan.
Eftersom den är så liten så är knappar och allt väldigt litet, men om man inte bryr sig om det och gillar att skriva mycket meddelande så passar denna mobil alldeles utmärkt.
Det var lite vad jag känner och tycker, och smaken är som baken eller hur? Ni kan ju tycka precis tvärtom eller inte direkt samma vad jag tycker!
Nu ska jag nog göra pannacotta eller se något roligt, hoppas ni gillade den här lite röriga recensionen:)
The red baron [recension]
Vi får följa hans liv som den mest framgångrika stridpiloten från start till slut under första världskriget.
Den handlar om en verklig händelse, om den mest framgångsrika stridspiloten under Första Världskriget, Manfred von Richthofen, även kallad den Röda Baronen tack vare att han använde sig att ett rött plan.
Med sin skicklighet och lycka att överleva de flesta attacker medförde den ena befodran efter den andra.
En dag så får han som "present" sin lillebror som stridskamrat men han bror är mycket mer hetlevrad, har helt andra åsikter om hur man ska till integöra fienden.
Manfred berättade att om man har lyckats skjutit ner ett fiendeplan ska man låta det störta utan att fortsätta skjuta och massakera piloten i planet, dvs, inget dödande i luften utan piloten ska få dö i självakraschen mot marken.
Men hans bror Lother har andra planer och sätter de flesta i en svår situation.
Det var den första vändpunkten, den andra är när Manfred's flygtrupp börjar förlora vänner i attacker, hans bror börjar fråga hur Manfred kan fortsätta sörja över vänner som han inte kan rädda och hur han kan överge sina levande vänner i ett världskrig.
Även under denna tid träffar Manfred åter igen på en sjuksköterska som han träffade när han förlorade sin första vän under en flygattack som nu finns på det sjukhuset han själv har hamnat på efter ha blivit skjuten i huvudet under en attack.
Det visar sig att hon blir den som får huvudansvaret för Manfred och allt eftersom börjar en vänskap växa fram och en dag får hon tillåtelse att följa med Manfred tillbaks till flygplatsen där de håller till och denna film skulle ja säga klassas som en krigsdrama.
The point of no return är när kejsaren själv erbjuder Manfred att bli den som styr armén från marken och slutar flyga för ett tag.
Allt eftersom, när han får se den andra efter den andra dö på marken känner han hur han återigen längtar tillbaks till luften. Först var det inte meningen att han skulle sluta flyga eftersom han slog vad men en av hans närmaste vänner att när han slutar ska även han sluta flyga.
Oturligt nog slutar hans vän på ett högt oväntat sätt och Manfred bestämmer sig att godkänna erbjudandet även för att sluta oroa sin enda kärlek varje gång han är i luften och flyger mot en fiendebas.
Detta är en film jag är djupt rörd av, en av de första världskrigsfilmerna där man får följa och se hur stridspiloterna tänkte och kände och även få höra att även de som var med i kriget inte tyckte det var en av de bättre idérna.
Jar har i för sig alltid varit svag för krigsfilmer eftersom de innehåller oftast en gnutta sanning och har oftast en verklig berättelse som baktanke.
Men jag kan säga att jag såg denna film utan att pausa eller något, jag ger den 4 av 5 stjärnor, tycker den är så bra, men smaken är som baken, men oftast är verklighets baserade filmer av hög klass och om ni gillar krigsfilmer med lite kärlek och andra småproblem är denna film för dig!
Nu vet jag inte om denna recension blev perfekt, för krigsfilmer är inte de lättaste att förklara och även kunna måla upp kärlen under själva kriget.
Hoppas i alla fall ni blir lite nyfikna på filmen och nu så väntar sängen:)
The curiouse life of Benjamin Button
I alla fall har jag sett The curiouse life of Benjamin Button.
En film om en kille som föds med utseendet av en 100 årig gammal gubbe.
I denna film får vi följa hela hans liv genom att hans levande dotter läser hans berättelse från en bok om hans eget liv för sin mor som ligger på ett sjukhus.
Filmen börjar med att man får se hur han födds, hur hans far får en shock och kallar denna märkliga varelse som ska vara en nyfödd bebis ett monster/missfoster.
Han tar sin nyfödde son till ett hem som tar emot pensionärer.
Där tar en av kvinnorna hand om honom, snarare den enda som kunde tänka sig ta hand om honom.
Efter det får man följa bebisen växa upp till ett litet barn och upp till tonåren, de kallar honom Benjamin.
På hemmet träffar han en nästan jämnårig flicka vid namn Daisy som han blir mer och mer förälskad i.
De både börjar som vänner men blir mer och mer nära varandra tills Benjamin bestämmer sig för att utforska världen, leta jobb och Daisy söker in på en fin dansskola.
De fortsätter att hålla kontakten och efter en tids resande så åker Benjamin till LA för att kolla på en av Daisy's shower, väl där upptäcker han att deras känslor inte är jämnbördiga och reser hem igen för att arbeta lite var stans men anledningen till att han åkte till LA var för att berätta att han hade hittat sin far men att han efter ett tag hade dött, men på grund av hans förvirrade känslor inför Daisy hittade han inte modet eller krafter för att berätta sanningen.
Eter ett par år återvänder Daisy och förklarar varför hon inte hade kunnat lyssna på honom och varför hon då inte förstod hur förälskad han var.
Det är en början på en lång och händelserikt förhållande, efter ett par år av detjande och år tillsammans i en liten 1a så får Benjamin beskedet att han äntligen ska bli far.
När han får reda på det så grips Benjamin av rädsla och ångest inför sin blivande dotter.
Tankarna flyger runt i huvudet på han och när hon väl föds blir det värre och värre för han vill att hon ska ha en far som kan hjälpa henne, visa och lär henne hur världen är istället för en far som bara blir yngre och yngre till utseendet. Även rädslan över att Daisy inte ska orka ta hand om de bägge får han att till slut ta det mest hemskaste beslutet av alla, att lämna Daisy och hans älskade dotter för att inte komma tillbaks förens han känner att allt har fallit på plats.
Mina egna tankar och känslor är att filmen är väldigt gripande och visar hur olika vi människor kan vara fast ändå vara kapabla till att älska någon och att sann kärlek aldrig tar slut.
Det är väldigt många känslosamma stunder i filmen, med en handling som är lite annorlunda även om det är en kärleksdrama så måste jag erkänna attt tanken att komma på en huvudperson med detta problem är väldigt ovanligt och tror ingen har kommit på något liknande.
Av mig får den 4/5, vissa saker är lite krångliga men annars är den helt otroligt bra, fast det händer inte så mycket som blir dramatiskt.
För att göra det jag skrev precis lite klarare är att jag saknar dramatiken, det är ingen händelse som WOW, häftigt eller NEJ så får det inte vara.
Ni som tänker se den kommer nog älska den och smaken är som baken, men näst till perfekt i mina ögon.
Det var recensionen på The curiouse life of Benjamin Button, hoppas ni gillar den:)
Senior Skip Day [recension]
Så det bestäms att festen ska vara hemma hos huvudpersonen.
Hela filmen handlar mest om hur festen utvecklar sig och vilka roliga och knasiga händelser som kan hända på en fest. Man även följa rektorns färd genom hela stan på jakt för att sätta dit klassens fest men han hamnar i världens mest otänkbara situationer.
Dessutom är det ett par pensionärer och det är riktigt med krut i dem!
De håller även på att bli ditsatt av huvudpersonens storasyster men det visar sig att hon är bara är glad över att sin lillebror tar steg ut i världen och arrangerar en fest.
Mina egna tankar och känslor om den här filmen är att den är jäkligt rolig för det är en komedi och jag lovar att den som ser den kommer få ett gott skratt!
Det var allt jag kan säga om denna film, nu ska jag nog ta en promenad med hunden eller kanske borde duscha första och ta en lång kvällspromenad istället eller liknande;)
Shooting dogs [recension]
Shooting Dogs är en verklighetsbaserad film som handlar om två européer i Rwanda där de har öppnat en skola för afrikaner, befolkningen är uppdelade i Tutsier och Hutu.
Huvudpersoner är Christopher och hans far som är präst vid kyrkan och har varit där under en längre tid och känner de flesta i byn och staden i närheten av kyrkan och skolan som ligger i samma område.
Filmen börjar med att man får se hur en flicka tränar löpningen under Christophers och sina vänner höga hejarop.
Sen får man följa med Christopher ner till ”centrum” där han ringer upp sin mor, och även träffar en annan vit människa som jobbar för BBC.
Hon berättar att hon just hade fått sett en brutal avrättning på ett par Tutsier.
Och sättet de blev avrättade på var inte med ett gevär, pistol eller liknande utan de som mördade de hade använt macheters och eftersom de inte är så vassa så blir det en lång och plågsam död.
Läget förvärras senare av att Tutsiernas president dödas och FN soldaterna som var hans likvakter kidnappades och avrättades. När nyheterna kommer ut om detta söker många Tutsier och även Hutu medlemmar skydd vid skolan och kyrkan, men tack vare dådet på presidenten så förvärras relationerna mellan även de människor som söker skydd och alla är rädda för alla, men de Hutu personer som finns och hjälper Christopher och hans far har en fördel tack vare att de inte finns med på listan för de människorna som myndigheterna har skapats för att spåra, leta på och döda.
Situationen förvärras ännu mer när det visar sig att en av de som har stått Christopher närmast har gått över till de Hutu grupper som mördar oskyldiga barn, kvinnor och andra Tutsier.
Christopher får även se en av de Tutsier som sökt hjälp vid skolan avrättas hänsynslös med macheters och eftersom man inte dör av ett hugg så får Christopher den människan skrika av smärta och till slutar dör.
Allt eftersom läget bli värre och värre bestämmer till slut FN och Amerika att ta hem alla vita människor och den FN styrka som för tillfället finns vid skolan och kyrkan.
Det skapar kaos och vid första evakueringen stannar Christopher men när han ser en nära vän till sin far och en hel grupp med tutsier försöka fly från skolan och alla Hutu’s så dödas de på samma brutala sätt som dem tutsier Christopher fick se tidigare.
Då förstår han hur hemskt läget är och till slut bestämmer han sig för att åka med tillsammans med FN styrkan tillbaks till Amerika.
Mina tankar om denna film är att den är hemsk, att se hur man kan döda oskyldiga på ett vidrigt och plågsamt sätt är riktigt hemskt.
Förstår inte hur man kan se så lågt på andra människor, är inte de lika värda som alla andra?
Det värsta är ju att det är baserat på en verklighändelse och det gör att man mår ännu värre när man ser den här filmen enligt mig själv, fast andra kanske inte känner lika men att se människor dödas på detta sätt är inte så speciellt roligt.
Fast filmen i sig är väldigt bra filmat, fast inte den bästa, men det är väl svårt att göra den här händelsen så verklig som möjligt… eller jag kan väl ha fel, tänkte inte så mycket på hur den var gjord och så vidare, men om man inte gillar blod och se hur andra människor dödas hänsynslös med macheters ska man nog inte se den enligt mig.
Men de som gillar filmer baserade på verkliga händelser borde se den även om den är väldigt ”rå”.
Detta blev en lång recension , hoppas ni gillar den och jag är inte speciellt aktiv nu som ni märker men från och med den här helgen så kommer jag ha massa att göra och skriva om och jag kommer nog göra fler tips inlägg om foto eller liknande här eller på min fotoblogg.
Hoppas ni får det bra nu och Grattis till Kim som blir 18 idag:)
Min dotter är terrorist [recension]
Den handlade om the svarta tigrarna, en terroristgrupp i Sri Lanka som skapdes tack vare inbördes krigen.
Vi fick följa två flickor runt 20 års åldern, de hade förlorat så mycket i kriget att de till slut gav sig av från sina familjer och gick med i gerillan för att sedan ansluta sig till de svarta tigrarna.
De svarta tigrarna har gjort flera olika attentat där de har sprängt sig själva tillsammans med de som var deras måltavlor.
Och nu tänker jag citera en liten grej. "Våra ledare skulle aldrig skada eller döda oskyldiga."
Då tänkte jag, okej, de tycker alltså det är okej att spränga bankmän och högt uppsatta person i luften och döda även alla andra som finns i deras närhet. Så räknas inte alla andra människor som finns i byggnaden och på gatorna inte oskyldiga. Eller räknas alla människor som skylda när de befinner sig i närheten de personer som de har planerat att mörda?
Mitt intryck av filmen är att krig kan verkligen förändra människor syn på livet, människor och tro.
Den ena tjejen ville bli nunna från början men nu är hon terrorist och är beredd att spränga sig själv i luften för att kämpa för den "sanna" rättvisan.
Jag tycker att denna film var rätt "rå", man fick se hur människor spränga sig själv på håll, hur människor bär döende eller skada människor och även yngre tjejer/pojkar med vapen.
Något mer som gjorde filmen "rå" är att de två tjejerna som vi fick följa sa att "Om våran ledare säger att om hon har förrått oss och ska dödas och jag tilldelas uppdraget att döda henne skulle jag göra det utan att tveka."
Något sånt likanande sa hon, och det verkade väldigt nära vänner så jag förstår inte hur man så lätt kan säga så med ett leénde på läpparna.
De pratade även om att de har en gift capsyl runt halsen som de skulle bita sönder om fienderna skulle omringa de i ett uppdrag.
Förstår verkligen inte hur man så enkelt är beredd att ta livet av sig när man är en terrorist eller vad man nu ska säga om detta.
Nu har jag skrivit hur mycket som helst om denna ca 50min långa dokumentärfilm om terrorister.
Lämna gärna en kommentar om vad ni tycker om detta sätt att tänka och leva:)
