Nationella prov
Här kommer mitt lovade inlägg och tankar om nationella prov.
Så vart ska jag börjar, kan börja med att säga att jag har mitt skriftliga nationella i svenska på fredag.
Alltså jag kommer seriöst att dö.
Men nu till vad jag känner och tycker om dessa nationella prov.
Jag tycker de är skitjobbiga eftersom de oftast är så stora och tar upp en hel kurs, och jag har svårt att komma ihåg en hel kurs och sen använda allt jag lärt mig på ett enda prov.
Som t.ex. nationella matteproven, jag har så jäkla svårt för de, har vanligtvis svårt för matte så när jag får det nationella i handen så brukar jag få hjärnsläpp, allt bara försvinner.
Mina provnerver är så jäkligt svaga så allt bara försvinner...är nog därför jag inte gillar prov för jag är rädd att det ska gå lika dåligt som på matteproven för det är oftast bara där som jag kuggar riktigt ordentligt.
Alltså jag är nog mest rädd att få IG i kursen och då börjar antagligen tankar snurra i mitt undermedvetna och då börjar det fastna för mig och till slut så slutar det med att jag får gissa mig genom provet fast jag egentligen kan allt.
En bidragande anledning till detta är nog att jag kuggade på ett ekvationsprov i 9an efter ha varit sjuk en längre tid och kommer tillbaks samma dag som provet är.
Självklart har jag inte hunnit förbereda mig så jag stressade antagligen upp mig omedvetet och det var nog då som spärren i mitt huvud skapades.
Och jag har fortfarande inte kunnat arbetat bort min spärr i hjärnan...hoppas jag kommer över den här mentala spärren snart så jag klara de kvar-varande nationella proven så jag inte sänker mina betyg.
Jag har aldrig blivit underkänd i något ämne och nu kanske jag ligger på gränsen för IG varning i matte och idrott.
Så jag behöver verkligen göra något åt det för det beror mest på att jag har varit nära att kugga i de teoretiska proven i idrott och alla mina matteprov sen jag började gymnasiet.
Det är nog de mesta jag har att säga om de nationella proven vi har, är det någon som känner igen sig?:)
Så vart ska jag börjar, kan börja med att säga att jag har mitt skriftliga nationella i svenska på fredag.
Alltså jag kommer seriöst att dö.
Men nu till vad jag känner och tycker om dessa nationella prov.
Jag tycker de är skitjobbiga eftersom de oftast är så stora och tar upp en hel kurs, och jag har svårt att komma ihåg en hel kurs och sen använda allt jag lärt mig på ett enda prov.
Som t.ex. nationella matteproven, jag har så jäkla svårt för de, har vanligtvis svårt för matte så när jag får det nationella i handen så brukar jag få hjärnsläpp, allt bara försvinner.
Mina provnerver är så jäkligt svaga så allt bara försvinner...är nog därför jag inte gillar prov för jag är rädd att det ska gå lika dåligt som på matteproven för det är oftast bara där som jag kuggar riktigt ordentligt.
Alltså jag är nog mest rädd att få IG i kursen och då börjar antagligen tankar snurra i mitt undermedvetna och då börjar det fastna för mig och till slut så slutar det med att jag får gissa mig genom provet fast jag egentligen kan allt.
En bidragande anledning till detta är nog att jag kuggade på ett ekvationsprov i 9an efter ha varit sjuk en längre tid och kommer tillbaks samma dag som provet är.
Självklart har jag inte hunnit förbereda mig så jag stressade antagligen upp mig omedvetet och det var nog då som spärren i mitt huvud skapades.
Och jag har fortfarande inte kunnat arbetat bort min spärr i hjärnan...hoppas jag kommer över den här mentala spärren snart så jag klara de kvar-varande nationella proven så jag inte sänker mina betyg.
Jag har aldrig blivit underkänd i något ämne och nu kanske jag ligger på gränsen för IG varning i matte och idrott.
Så jag behöver verkligen göra något åt det för det beror mest på att jag har varit nära att kugga i de teoretiska proven i idrott och alla mina matteprov sen jag började gymnasiet.
Det är nog de mesta jag har att säga om de nationella proven vi har, är det någon som känner igen sig?:)
Kommentarer
Trackback
