You raise me up
En besvikelse men vad kan vi göra? Antar att de bara är att kämpa på och till slut kanske vi finner ljuset i tunnelns eviga mörker, vi har så många gånger trott att vi äntligen funnit änden på tunneln men det har bara visat sig vara en illusion, men denna gång hoppas jag att det förblir en verklighet! Detta eviga vandrandet i mörket, utan att veta vad som kommer att hända. Ovissheten är hemsk, hoppas den byts ut till en lättnad, en lättnad över att det aldrig mer kommer hända igen.
Ingen vill gå igenom detta, ingen vill vandra i en tunnel som aldrig tar slut.
Jag hoppas verkligen att detta blir sista gången jag får känna såhär, leva som om jag hade svärd mot min rygg, att aldrig kunna slappna av.
Vi får hoppas på det bästa som alltid, jag tänker kämpa mig genom detta ännu en gång, tänker inte låta mörkret eller alla negativa tankar vinna, har klarat detta redan flera gånger så nu ska det gå igen!
Har fan i mig bestämt att detta ska bli ett så nära perfekt slut som det bara går och jag tänker kämpa för de!
Hoppas bara du också kommer kämpa lika väl så vi når tunnelns slut tillsammans!
Vad som än händer, även om det inte växlas ord eller peppningar så vet vi att vi alltid har varandra när vi behöver de, så inget är över förän det verkligen är det!
Såhär kommer min vardag att vara ett bra tag framåt misstänker jag, med misstankar, levande med en orolig känsla inombods, men jag ska se till att göra något vettigt av situationen, se till att jag når de mål jag vill och nedräkningen för mitt kommande kameraköp börjar, 1½ månad sen så!
Detta år ska jag verkligen försöka med alla mina krafter att visa att jag kan och vill, min nivå de senaste åren har bara varit skit, enligt många så borde jag inte klaga, men att veta att man kan göra allt så mycket bättre är förjävligt så detta år ska det ändras på saker och ting, sista året och allt...haha nu börjar jag få känslan att jag inte vill sluta skolan, leta jobb och veta vad man ska göra resten av livet skrämmer nog många liksom mig men jag har ett litet humm om vad som kommer hända med mitt liv.
Detta blev långt och lite deprimerande men ändå med nog lite vettigt tänk, nu ska cidern drickas upp som står brevid datorn och samtidigt ska det ses på anime och sen är de sovdags:)
Ingen vill gå igenom detta, ingen vill vandra i en tunnel som aldrig tar slut.
Jag hoppas verkligen att detta blir sista gången jag får känna såhär, leva som om jag hade svärd mot min rygg, att aldrig kunna slappna av.
Vi får hoppas på det bästa som alltid, jag tänker kämpa mig genom detta ännu en gång, tänker inte låta mörkret eller alla negativa tankar vinna, har klarat detta redan flera gånger så nu ska det gå igen!
Har fan i mig bestämt att detta ska bli ett så nära perfekt slut som det bara går och jag tänker kämpa för de!
Hoppas bara du också kommer kämpa lika väl så vi når tunnelns slut tillsammans!
Vad som än händer, även om det inte växlas ord eller peppningar så vet vi att vi alltid har varandra när vi behöver de, så inget är över förän det verkligen är det!
Såhär kommer min vardag att vara ett bra tag framåt misstänker jag, med misstankar, levande med en orolig känsla inombods, men jag ska se till att göra något vettigt av situationen, se till att jag når de mål jag vill och nedräkningen för mitt kommande kameraköp börjar, 1½ månad sen så!
Detta år ska jag verkligen försöka med alla mina krafter att visa att jag kan och vill, min nivå de senaste åren har bara varit skit, enligt många så borde jag inte klaga, men att veta att man kan göra allt så mycket bättre är förjävligt så detta år ska det ändras på saker och ting, sista året och allt...haha nu börjar jag få känslan att jag inte vill sluta skolan, leta jobb och veta vad man ska göra resten av livet skrämmer nog många liksom mig men jag har ett litet humm om vad som kommer hända med mitt liv.
Detta blev långt och lite deprimerande men ändå med nog lite vettigt tänk, nu ska cidern drickas upp som står brevid datorn och samtidigt ska det ses på anime och sen är de sovdags:)
Kommentarer
Trackback
