Mitt liv
Jag är en tjej som bor i en liten bubbla, har inte kommit in i puberten ordentligt och har jättesvårt att uttrycka mig!
Inget måste att läsa men jag skriver ner detta för jag behöver "öva" på detta att berätta om mig själv, erkänna mina brister för andra osv.
Vart ska jag börja, jag har åkt regelbunder till Falu sjukhus mellan 99-04. Anledningen var att jag kom in i puberten vid 7 års ålder, då fick jag hormonsprutor som skulle stoppa upp allt, och det var då min familj satt mig även på diet.
Eller jag fick inte ta mat själv utan mattanterna i skolan la på min mat.
Efter 2 års åkandes till Falu sjukhus för sprutor som stoppade upp mina hormoner uppstod nästa problem, jag slutade växa, så från att haft en växkurva som sa att jag skulle bli 1.60 så slutade kurvan att gå uppåt.
Så nu blev det dags för nästa omgång med sprutor! Först fick jag genomgå en dygn undersökning, lagomt kul...Så till slut fick jag information av sjuksyster och fick med mig annpuller, låter konstigt, men det är rör med en vätska eller hormoner som skulle sprutas in i benet. Gjorde inte så ont att ta de men istället skulle de tas varje kväll så jag fick släpa på de där jäkla sprutorna och annpullerna överrallt.
Dessutom skulle de ligga i kylskåpet, ni kan gissa hur trevligt det var.
Men det visade sig att jag bara växte 2cm och 90% av den växten kom i ryggen och det var meningen att mina ben skulle bli längre.
Så till slut efter 3 år blev jag av med de sprutorna som nog också stoppade upp hela min utveckling som person...och det är nog anledningen till varför jag har så jäkla svårt att uttrycka mig och säga vad jag känner och tycker om saker och ting.
Hur som helst under denna tid hann jag även med att operar bort halsmandlarna och polyperna, några slags körtlar i näsan som man opererar bort genom att gå upp i nästan från halsen! Anledningen till detta var att jag var att mina halsmandlar var alldeles för stora och gjorde att min andning inte var som den skulle vara.
Något mer konstigt är att jag var allergisk mot hästar! Hostade och hade mig när jag var i närheten av de, men som tur är så växte jag ifrån det!
När jag började högstadiet hyrde jag en c-ponny, welshsto och jag har ingen aning om hur många gånger jag flög av! Det har gjort att jag nu gärna rider hellre dressyr, sitter lite spöken kvar i vissa situationer men de är påväg bort. Jag tog hand om den helt själv alla 7 dagar i veckan så det gjorde att jag aldrig fick chans att vara med de vänner jag hade och det gjorde att jag förlorade massor...eller massor och massor men en del vänner och det var även under denna tid som jag tappade förmågan att prata, uttrycka mig själv och helt enkelt kunna kommunicera med andra människor. Det slutade med att jag 90% av tiden var själv, så mitt sociala liv kraschade totallt.
Så när jag tog beslutet att börja gymnasiet i Falun bestämde jag mig för att börja ta tag i detta och det har lett till att jag har börjat komma ut ur min lilla bubbla och det har gjort att jag börja märka alla brister!
Haha, så jag har gjort lite misstag och även förstått att jag nog har tur i materiella saker men i mänskliga relationer inte lika mycket tur. Men jag är påväg att ändra på alla dessa smådetaljer sakta men säkert.
Och detta blev världens längsta text...den som orkade läsa får en kaka;)
Inget måste att läsa men jag skriver ner detta för jag behöver "öva" på detta att berätta om mig själv, erkänna mina brister för andra osv.
Vart ska jag börja, jag har åkt regelbunder till Falu sjukhus mellan 99-04. Anledningen var att jag kom in i puberten vid 7 års ålder, då fick jag hormonsprutor som skulle stoppa upp allt, och det var då min familj satt mig även på diet.
Eller jag fick inte ta mat själv utan mattanterna i skolan la på min mat.
Efter 2 års åkandes till Falu sjukhus för sprutor som stoppade upp mina hormoner uppstod nästa problem, jag slutade växa, så från att haft en växkurva som sa att jag skulle bli 1.60 så slutade kurvan att gå uppåt.
Så nu blev det dags för nästa omgång med sprutor! Först fick jag genomgå en dygn undersökning, lagomt kul...Så till slut fick jag information av sjuksyster och fick med mig annpuller, låter konstigt, men det är rör med en vätska eller hormoner som skulle sprutas in i benet. Gjorde inte så ont att ta de men istället skulle de tas varje kväll så jag fick släpa på de där jäkla sprutorna och annpullerna överrallt.
Dessutom skulle de ligga i kylskåpet, ni kan gissa hur trevligt det var.
Men det visade sig att jag bara växte 2cm och 90% av den växten kom i ryggen och det var meningen att mina ben skulle bli längre.
Så till slut efter 3 år blev jag av med de sprutorna som nog också stoppade upp hela min utveckling som person...och det är nog anledningen till varför jag har så jäkla svårt att uttrycka mig och säga vad jag känner och tycker om saker och ting.
Hur som helst under denna tid hann jag även med att operar bort halsmandlarna och polyperna, några slags körtlar i näsan som man opererar bort genom att gå upp i nästan från halsen! Anledningen till detta var att jag var att mina halsmandlar var alldeles för stora och gjorde att min andning inte var som den skulle vara.
Något mer konstigt är att jag var allergisk mot hästar! Hostade och hade mig när jag var i närheten av de, men som tur är så växte jag ifrån det!
När jag började högstadiet hyrde jag en c-ponny, welshsto och jag har ingen aning om hur många gånger jag flög av! Det har gjort att jag nu gärna rider hellre dressyr, sitter lite spöken kvar i vissa situationer men de är påväg bort. Jag tog hand om den helt själv alla 7 dagar i veckan så det gjorde att jag aldrig fick chans att vara med de vänner jag hade och det gjorde att jag förlorade massor...eller massor och massor men en del vänner och det var även under denna tid som jag tappade förmågan att prata, uttrycka mig själv och helt enkelt kunna kommunicera med andra människor. Det slutade med att jag 90% av tiden var själv, så mitt sociala liv kraschade totallt.
Så när jag tog beslutet att börja gymnasiet i Falun bestämde jag mig för att börja ta tag i detta och det har lett till att jag har börjat komma ut ur min lilla bubbla och det har gjort att jag börja märka alla brister!
Haha, så jag har gjort lite misstag och även förstått att jag nog har tur i materiella saker men i mänskliga relationer inte lika mycket tur. Men jag är påväg att ändra på alla dessa smådetaljer sakta men säkert.
Och detta blev världens längsta text...den som orkade läsa får en kaka;)
Kommentarer
Trackback
